Jag fortsätter på rockstjärnemisärens bana och har precis läst ut Appetite for destruction som är skriven av Steven Adler (och som alla andra rockstjärnor har han en medförfattare/barnvakt, i detta fall Lawrence J. Spagnola). Steven Adler var trummis i Guns N´ Roses och i boken får man följa bandets bildande och framgångar, men den beskriver kanske främst Adlers eget förfall. Han faller snabbt för livets frestelser och med pengar och kändisskap är det väldigt lätt att underhålla ett missbruk. Han provar drog efter drog och har genom sitt drygt 47-åriga liv tagit 28 överdoser, suttit i fängelse och överlevt två hjärtattacker samt en stroke. Detta är ingen feel good bok och Adler fortsätter med sitt destruktiva leverne genom hela boken. Han knarkar och förstör sig själv och sina relationer och boken lämnar mig med en känsla av hopplöshet.
Även om boken handlar om Adlers liv och erfarenheter kan jag inte hjälpa att tycka att boken känns som en sämre kopia av The heroin diaries och The dirt. Den handlar om samma problem: sex, droger och musik, men jag blir inte fångad av historien på samma sätt som av de andra böckerna och den känns först ganska tråkig. Andra halvan av boken när Alder sjunker djupare i sitt missbruk är mer fängslande, men om ni ska välja en bok om rockstjärnors leverne finns det bättre böcker på marknaden. Boken får 4 av 10 stjärnor.
Även om boken handlar om Adlers liv och erfarenheter kan jag inte hjälpa att tycka att boken känns som en sämre kopia av The heroin diaries och The dirt. Den handlar om samma problem: sex, droger och musik, men jag blir inte fångad av historien på samma sätt som av de andra böckerna och den känns först ganska tråkig. Andra halvan av boken när Alder sjunker djupare i sitt missbruk är mer fängslande, men om ni ska välja en bok om rockstjärnors leverne finns det bättre böcker på marknaden. Boken får 4 av 10 stjärnor.
