Horn

Idag tänkte jag recensera boken Horn som är skriven av Joe Hill. Handlingen utspelar sig småstaden Gideon och boken börjar med att huvudpersonen IG Perrish vaknar upp ur en orolig sömn bara för att upptäcka att han välsignats med en bedrövlig baksmälla. IG kommer inte riktigt ihåg gårdagskvällens äventyr och vill kanske inte ens komma ihåg. Han har nämligen haft ett riktigt vidrigt år. Hans flickvän Merrin våldtogs och mördades för ganska exakt ett år sedan och Ig har inte återhämtat sig från den svåra förlusten. De hade varit tillsammans under hela uppväxten och det blir inte lättare av att befolkningen i Gideon redan bestämt att det var IG som mördade Merrin även om bevis saknats i rättegången. När Ig nu vaknar upp med huvudvärken bultande i pannan och en sur ölstinkande andedräkt tror han inte sina ögon. Han möter sin spegelbild i spegeln och upptäcker att horn vuxit ut från hans huvud under natten! Efter de första förvirrade timmarna inser Ig att hans omgivning inte kan se hornen och att de har en annan effekt, de får människor att säga sanningen. Hornen får omgivningen att berätta om sina innersta tankar och bekänna alla vidriga synder, handlingar och känslor för Ig. Han får höra oväntade hemligheter från sin nuvarande flickvän, sin familj, vänner och andra personer och snabbt är han Merrins riktiga mördare på spåren...

Joe Hill har tidigare givit ut två böcker, men detta är den första bok jag läser av författaren och jag blev inte besviken. Handlingen är väldigt bra och jag sträckläste boken under några regniga höstdagar. Han håller en hög kvalité boken igenom och bjuder läsaren på några tvister och oväntade händelser vilket höjer spänningen. Jag kan inte säga att detta var en ren skräckhistoria, utan den kändes mer som en berättelse om kärlek, barndom och vänskap med en touch av det övernaturliga. Boken väckte också funderingar om gott och ont. Är vi människor helt igenom onda eller helt igenom goda? Eller döljer vi alla en liten djävul inombords?

Tillslut tänkte jag nämna anledningen till att jag köpte denna bok och jag ska inte hymla med att anledningen från början var författarens kända pappa, Stephen King. Jag ville veta om sonen besitter samma skrivförmåga och språk, och kan efter att jag läst boken se vissa likheter mellan författarna samt att boken ger referenser till platser och annat jag känner igen från Stephen Kings böcker. Jag tycker dock att författaren är allt annat än en blek kopia av sin far (en oro som kanske gjort att han skriver under pseudonym?) och ser framemot att läsa fler av hans alster. Jag har nu fått mersmak för familjen King och kanske kommer jag även läsa fru Kings böcker och yngste sonen Owens. Boken får 8 av tio stjärnor.

Ps. Jag tänkte under hela boken att den nog skulle passa bra som film, och den kommer snart i filmversion :)